Docent Fredrik Lundell bytte pedagogik på sin undervisning på KTH och fick 24% fler elever att klara tentamen jämfört med de som läste traditionell föreläsningsbaserad kurs.
Varför bytte han pedagogik?
Han märkte att elever ställde frågor kring det han just hade föreläst om. Det han precis hade stått och sagt gick inte gick in. Här vill vi dra parallellen till vanliga informationsmöten. För långa och för många punkter som informeras om går helt enkelt inte in, vilket också har stöd i forskning på annat håll.
Vad gjorde Fredrik?
Han skickade ut en sammanställning på ett blad i förväg att studera innan lektionen. På lektionen fick elever svara enskilt på frågor med mentometerknappar, frågor som han hade 8 svarsalternativ på. Han kunde direkt se hur många som har svarat rätt respektive fel. Studenterna fick sedan diskutera i mindre grupper och därefter återigen svara på frågorna med mentometertryckningar. Om bara 20% hade svarat rätt första omgången så behöver den frågan jobbas mer med, men om 80% hade svarat rätt kunde de gå vidare lite snabbare.
Fredrik kallar detta för ”Peer Instruction” och han menar på att det gör eleverna mer reflekterande och större förståelse för helheten.
Hur kan vi använda denna erfarenhet på informationsmöten?
Ett sätt kan vara att sända ut en sammanställning av information som ska förmedlas innan möte. På mötet ges en mycket kort sammanfattning för varje punkt och sedan be deltagarna prata ihop sig i mindre grupper om vilka frågor de har kring punkten eller varför inte deras egna erfarenheter.
Fredrik mötte en hel del motstånd i början – eleverna ville ha det som vanligt. Han stod dock på sig och blev sedan nominerad till årets lärare på KTH. (Mer om detta går att läsa i KTH&Co nr 3 2013)
Vi har fler tips på metoder för att skapa engagerande möten!